Så möter Arne klimathoten mot skogen: ”Man kan ha lite av varje”

Han är uppvuxen på en gård strax norr om Växjö som varit i släktens ägo sedan 1700-talet. Men huvuddelen av fastigheten som skogsägare och andra aktiva inom skogsbranschen besöker den här dagen köpte han 1969, strax innan den stora stormen slog till.

Under sina 78 år har han dessutom behövt ta hand om förödelsen efter både Gudrun (2005) och Per (2007).

– En mardröm.

Som ersättning för alla de fallna träden växer på de 140 hektaren nu blandad skog, ungefär lika delar gran och tall, men också ganska mycket lövträd, främst björk, och en del lärk. Målen är att driva ett lönsamt skogsbruk med hänsyn till lokala förhållanden och samtidigt gynna den biologiska mångfalden och förvalta skogen för kommande generationer.

När SMHI till sin klimatkurs letade skogsägare som jobbar med anpassningsåtgärder, föll valet på Arne Karlsson. Expertmyndigheten har fått särskilt EU-stöd för att öka kunskapen om klimatanpassning.

Till kurstillfället på Asa herrgård med besöket i Stojby fylldes de 25 platserna snabbt.

– Vi har tränat på hur man ska förstå vilka sårbarheter man kan ha som fastighetsägare kopplat till klimatförändringarna. Vi har diskuterat vilka åtgärder som är lämpliga både utifrån ens målsättning som ägare och de risker man har, säger projektledare Alexandra Birger-Röör.

Klimatförändringarna innebär bland annat stigande temperaturer och ökad risk för extremväder. Men vad det betyder för skogsbruket i praktiken är inte alltid lätt att räkna ut.

– Jag tänker att klimatförändringen är en realitet så vi måste anpassa oss. Frågan är hur och tanken är att få idéer om det, säger Åsa Pettersson, färsk skogsägare i Tolg, om varför hon anmält sig till kursen.

Frosten kanske inte blir ett så stort problem i framtiden, undrar en skogsägare efter att ha hört hur vårfrosten flera gånger förstört unga plantor för Arne Karlsson.

– I den här delen av södra Sverige kan den vara ett mindre problem om minusdagarna blir färre. Vi pratar om positiva saker just på grund av att det blir varmare med plusgrader hela dygnet, säger Alexandra Birger-Röör på SMHI.

Henrik Holmberg, skogsskötsel på Södra, tror att frosten i stället kan bli ett större problem.

– Om vi får en längre vegetationsperiod och plantorna vaknar tidigare. Vi kommer fortfarande att ha lika långa nätter, kanske klara nätter då vi får låga temperaturer. Min spekulation är att vi kommer få mer problem med just vårfrost men mindre problem med höstfrost, säger han..

Diskussionen fortsätter med att om både temperatur och växtstart förändras kanske problemet med nattfrosten består ungefär som i dag, men ett mer varierat väder kan samtidigt öka osäkerheten.

Arne Karlsson leder gruppen på smala slingriga stigar genom tät skog och längs en rak skogsbilvägen där det är glesare mellan de höga träden.

På tidigare åkermark vid Rottnevägen har han planterat hybridlärk, ett snabbväxande trädslag som på kort tid binder mycket kol och därför är gynnsamt för klimatet. Men förutom att den räknas som ett främmande trädslag och bara får finnas i begränsad omfattning, har den liten genetisk variation.

Om man tänker på robusthet, hur skulle det påverka om det kom in en skadegörare, undrar Alexandra Birger-Röör på SMHI.

– Skulle det komma in lärkborre här så slår den ut lärken på den här ytan. Så robustheten är väl att man har en blandning av några bestånd med lärk och några bestånd med annat, med löv och gran. Man måste inte ha allting på samma yta, men som skogsägare måste man tänka på att ha en blandning på sin fastighet, säger Henrik Holmberg på Södra.

Just att ha en variation av olika trädslag har Arne Karlsson länge strävat efter.

Han har jobbat mycket med självföryngring och satsade på björk i en tid när den närmast betraktades som ogräs. Han testade poppel och lärk och nu funderar han på att bruka en äldre skog med gran och tall hyggesfritt.

Han tar gärna emot synpunkter från andra och det uppstår livliga diskussioner med kursdeltagarna om röjningar, gallringar och andra åtgärder. När är det dags att ta ner olika träd så att de som får stå kvar blir så kraftiga och stabila som möjligt och kan stå emot framtida stormar?

Arne Karlsson tycker att skogsägare borde hyllas för att ha skapat så många fina naturmiljöer. För honom är det viktigt att ägaren också bestämmer över brukandet.

– Nu dras snaran åt hela tiden. Jag betraktar mig egentligen som en rödlistad art, den enda som naturorganisationerna inte tycker att det gör något om den försvinner.

Är du orolig för hur det ska gå med skogen framöver med tanke på klimatförändringarna?

– Ja det kan man väl inte neka till. Granbarkborren är ett jätteproblem, men plötsligt kan det komma något på tallen. Om det blir varmare klimat kan det komma nya skador. Men om man kan ha lite av varje behöver inte allt gå åt skogen.