Inte bara för människor – snart måste varje pryl som ska säljas ha ett pass

Han är vd för Sigma Technology Solutions Group i Växjö. Tillsammans med Anna Rosenqvist och Erik Lundh från Interior Cluster Sweden försöker han hjälpa företag inom möbel- och inredningsbranschen att ta fram pass till sina produkter.

Därför står de och håller respektfullt i Bruno, den skinnklädda fåtöljen med kromade stålben från Källemo, möbelföretaget som Erik Lund tidigare ledde.

På möbelriksdagen med branschföreningen Interior Cluster Sweden i slutet av september ska de visa upp Bruno och hans nya pass, eller åtminstone så mycket av det digitala produktpasset som går att färdigställa innan reglerna är slutgiltigt klubbade.

EU:s gröna giv syftar till att göra Europas ekonomi klimatneutral. En väg till målet är att varje exemplar av en produkt ska ha ett pass. Passen ska bland annat innehålla uppgifter om en produkts komponenter och var de kommer från, hur den kan repareras och återvinnas och vilket klimatavtryck den ger.

Anna Rosenqvist, Erik Lundh och Niklas Malmros diskuterar livligt var man kan placera en QR-kod där den nödvändiga informationen kan avläsas, utan att förfula Brunos utseende.

– Vi ska försöka undvika ett klistermärke. Det behövs något som är mer permanent, säger Erik Lundh, som nu är projektledare för Interior Cluster Sweden.

Livsmedel, djurfoder och medicinska artiklar är undantagna, alla andra produkter måste ha pass för att få säljas inom EU. De beräknas huvudsakligen införas mellan 2026 och 2030. Batterier, kläder och elektronik är först ut, möbler följer strax efter.

– Det kommer att underlätta för konsumenten att göra ett medvetet val. Om du ska köpa en stol i dag vet du kanske mått, vikt och pris, men du vet inte bakgrunden om tillverkning och kemikalier. Så det blir mer transparent, säger Erik Lundh.

Bland de över hundra medlemmarna i klustret finns Kronobergsföretag som Abstracta, Ackurat, Grimslöv trä & list, Hyllteknik, KG list, Lammhults möbel, Ljungsåsa och Norrgavel.

Erik Lundh tror att många av företagen med en lokal produktion under justa villkor kan använda produktpassen som en konkurrensfördel. Ett hinder kan vara deras digitala kunnande.

– Det finns några stycken möbelföretag som är stora, men de övriga har under 150 miljoner i omsättning och i genomsnitt 16 anställda. Då har man inte något utvecklingschef, eller IT-chef eller HR-chef. Man har inte de strategiska funktionerna som kan hantera det här, säger Anna Rosenqvist.

I egenskap av klusterledare kontaktade hon därför Niklas Malmros på Sigma Technology som då inte visste något om produktpassen.

– Men vi jobbar med informationsarkitektur så det här är väldigt intressant för oss. Om man gör ett pass måste man hålla reda på en massa information. När vi började titta på det blev vi rätt förvånade över hur stort det var, säger Niklas Malmros.

Det ska finnas bestämmelser om vad produktpassen ska innehålla, men inte exakt hur de ska se ut. Därför räknar Niklas Malmros med att det kommer att tas fram olika lösningar för olika branscher.

Genom att engagera sig för möbelbranschen kan Sigma Technology skaffa kunskap att använda för att framöver hjälpa andra företag.

– Även om det är komplext finns det till syvende och sist ett gott syfte. Men det gäller att göra det så enkelt som möjligt för den lille producenten här så att det inte hämmar utvecklingen av bra företag.

Niklas Malmros ser också möjligheter för entreprenörer att hittar nya affärer som att sälja service och reservdelar för att förlänga livslängden på en produkt.

Genom att göra ansvaret tydligt kan produktpassen stimulera företagen att granska sina aktiviteter i hela värdekedjan, menar Anna Rosenqvist.

– Jag tror att det här kommer att dra med sig väldigt mycket gott ur ett miljöperspektiv, att vi sätter justa produkter på marknaden och använder Moder Jord på rätt sätt.